Att höra de orden under regeringens presskonferens på tv igår kändes minst sagt surrealistiskt. Något som aldrig förut hänt i fredstid i vårt land och inget jag trodde jag skulle få höra år 2020.

 

Jag har i kanske en veckas tid redan känt på mig att nu är något på gång på allvar även här hemma. I torsdags 12.3 avrådde Finland från alla ickenödvändiga utlandsresor (15.3 kom Sverige med samma besked och Danmark hade stängt sina gränser). I fredags fick vi instruktioner på jobbet om vissa nya regler och restriktioner, alla fotbollsträningar och andra aktiviteter som våra barn brukar delta i ställdes in och även skolorna varslade om att de eventuellt inte skulle öppna igen nästa vecka. Det blev en väldigt coronapräglad dag. På lördag var jag ledig så jag passade på att hälsa på mamma och katten trots att det egentligen inte kändes så klokt att besöka folk i onödan redan i det läget. Men jag visste någonstans att det kunde bli sista gången vi tar en tekopp tillsammans på ett tag framöver. Pappa har jag inte kunnat träffa desto mera än att bara snabbt kolla läget, eftersom han nyligen kommit hem från en utlandsresa.

Två morgonskift senare, alltså igår, kom jag hem från jobbet och inväntade den direktsända presskonferensen som bara sköts upp tills den äntligen började sändas kl.16:50. Våra kvinnor som styr landet var verkligen duktiga, så all cred till dem!

 
Vad innebär detta för mig som individ? Jag har ju ett jobb som varken går att lägga på is, eller skötas på distans, så det är bara att jobba som vanligt och vara beredd på att få lägga om arbetschemat om t.ex. kollegor uppvisar symtom och måste stanna hemma. Men i övrigt känner jag av karantänstämningen, fast man kan säga att jag är i semikarantän på två ställen. Jag är på jobb, och sen är jag hemma. Tar promenader i friska luften och utför viktiga ärenden som t.ex. handla mat. Jag har inte koll på hur småbutiker och matställen kommer att göra, men så länge de får/kan hålla öppet känner jag väl lite att det vore läge att fortsätta stödja dem ekonomiskt, t.ex. genom att beställa takeaway-mat. Men i övrigt ska jag undvika hälsa på hemma hos folk och dylikt, fast på sin höjd skulle man väl i princip kunna planera in promenaddejt nu som då. För man kan väl åtminstone umgås försiktigt i friska luften bara ingen part hör till en riskgrupp eller är sjuk och man håller någon meters avstånd, eller?

 

Undantagstillståndet gäller en månad framåt och jag tycker mig ha läst att reserestriktionerna från Finlands sida gäller till 30.4, till att börja med i alla fall. Finnair ställer in 90% av sina flyg. Alla mina tidigare spekulationer kring och förhoppningar om Skottlandresan i slutet av april är bara att glömma.. Jag är tveksam till att försöka boka om resan till ett senare datum, för just nu känns det närmsta halvåret inte särskilt säkert. Det blir antagligen att begära tillbaka pengarna, eller acceptera cashpoints/voucher. Har ännu inte tagit ställning till vilkendera jag ska välja - hålla hårt på egna pengar, eller ställa upp för resebranschen och hoppas att Finnair klarar att hålla sig flytande?