Jag har ju gått i tankarna att köpa mig ett tält sedan jag kom tillbaka från Australien i princip. Det blev dock inget av det i höstas men så hittade jag ett billigt tält på Minimani i Vasa nyligen och så slog jag till på ett liggerunderlag också. En extra sovsäck köpte jag från XXL redan i vintras för ett presentkort jag fått. Eftersom det är ett lågbudgettält är också kvalitén i lägre kanten. Men tänker inte i nuläget campa under några desto mera extema förhållanden och om jag håller mig till sommarhalvåret så tror jag det kan duga ett tag. Det kan i alla fall löna sig att ännu investera i ett regnskydd eftersom jag inte litar på att enbart tältet i sig håller tillräckligt torrt. Om jag dessutom skaffar ett litet spritkök och ett par till praktiska saker så börjar jag bli så pass redo att jag även kunde ge mig ut på t.ex. långvandring någonstans.
Hur som helst, eftersom jag fortfarande inte har allt jag behöver för att ge mig ut i ödemarken, men ändå ville inviga mitt nya tält snarast möjligt, så bestämde jag mig för att göra det på en vacker plats som ändå har nära till bekvämligheter. Nämligen på mammas fästmans gård intill Loulus träsk i Nedervetil. Toalett fanns uppför backen i huset, jag kunde koka en kopp te åt mig i bastustugan nära bryggan och jag hade kunnat flytta mig in i värmen ifall jag hade velat när det började bli kallt inpå småtimmarna. Men nej, jag ville åtminstone vara så pass hardcore mitt i bekvämligheten att jag inte skulle ge vika för lite kyla, bara att klä sig i ett lager till och korva in mitt silkeslakan innanför sovsäcken, så gick det nog! Hade jag haft ullsockor med dessutom så hade jag faktiskt inte behövt frysa alls sist och slutligen.
Inte så pjåkig campingplats, eller hur?
Inte sov jag många timmar, då jag är ovan med så tunna liggunderlag (i Australien hade jag ju faktiskt en självuppblåsbar tunnare luftmadrass och det funkade fint), men kanske man vänjer sig? Och så var det ju det där att det blev kallare allt eftersom, myggan som hade letat sig in i tältet och fåglarna som hade det livat natten genom. Hade klarat mig utan fiskmåsskränet, men det var ganska härligt att ligga och lyssna på göken. Skönt var det i alla fall att på morgonen öppna tältet till morgonsolen, och jag kände mig ändå mer utvilad än en motsvarande natts brist på sömn hemma i sängen. Tror den friska luften bidrar till att man klarar sig med mindre.
Detta var ju inte direkt en extrem friluftsupplevelse, men det var skönt att spendera så mycket tid utomhus och att dricka mintte ur min emaljmugg från Darwin, samma mugg som hängt med på den sista och längsta roadtrippen under Australienvistelsen. Det är bara att fortsätta fylla muggen med minnen.
3