Marias Memoarer - resor, foto, livet

 

Här kommer blogginlägget om förra tisdagens fantastiska lilla äventyr. Jag och Antonio mötte först upp med ett par islänningar som var här på semester ett par veckor och som han i sin tur lärt känna via restaurangen där han jobbar. Wow vilka trevliga människor de visade sig vara - jag tyckte vi klickade direkt och kunde börja prata genast om dittan och dattan - något som i många fall inte brukar komma helt naturligt för mig. Himla synd dock att jag fick träffa dem först under deras sista dag på Teneriffa, men vem vet när vägarna korsas igen :)

 

Nåväl, efter att alla dykt upp på mötesplatsen i Torviscas började vi i sakta mak promenera till El Duque, kikade lite i det pittoreska köpcentret El Mirador som snarast ser ut som en sagostad i miniatyr och fortsatte längs strandpromenaden i riktning mot La Caleta, som är en liten fiskeby som än så länge tycks vara ganska befriad från turismen och som lär ska ha bra restauranger för den som vill äta riktigt bra fisk!

 

Strax före La Caleta tog vi en liten paus vid en strandbar där vi avnjöt lite sangria:

Med förnyad energi fortsatte vi genom La Caleta, förbi restauranger, små fiskebåtar och mysiga medelhavsliknande boenden där invånarna satt utanför sina hem och socialiserade. Stämningen är så totalt annorlunda än i Los Cristianos och Las Americas t.ex. som ju domineras av turister. Nästan så jag inte ens vill blogga om det här stället av rädsla av att även denna by ska bli lite väl påverkad av turismen - men samtidigt kan jag inte låta bli och hoppas att byn får förbli relativt orörd.

 

Precis där byn slutar börjar La Caletas skyddade naturområde, vilket var vårt huvudmål för dagen. Vi behövde inte gå många hundra meter innan vi vandrade ner i en vik där det bor ett helt gäng med hippies, de flesta i simpla bungalows eller tält, någon hade t.o.m hittat sig en egen liten grotta att bo i. Vi var alla överrens om att det vore väldigt härligt att prova på att bo såhär iallafall ett tag. Helt underbart!

 

 

Började dock fundera lite på vad invånarna tycker om att få besök av turister varje dag, men bl.a. med tanke på den där baren så tror jag faktiskt att de kan generera lite inkomster genom de turister som passerar (tror inte direkt det är några stora massor som överhuvudtaget hittar hit heller). Sålänge man inte beter sig störande, är skräniga eller visar bristande respekt så uppfattar jag det som att de tar det hela med lugn. Gå dit, beundra den enkla livsstilen och gå vidare, typ. Sen är det ju inte direkt som att de har privaträtt till marken, läste faktiskt nånstans att det t.o.m. hänt att polisen bränt ner deras hem och kört bort dem förut eftersom de väl inte egentligen ens får bo där. Hemskt tycker jag det är ändå för jag tycker att de gott kan få leva sina enkla, icke-materialistiska liv där och kanske inspirera andra till simplare och lyckligare liv på köpet :) Må vara att kanske inte varenda en som bor här gör det helt frivilligt - jag kan tänka mig att en del av dem gör det av ren fattigdom också, och inte enbart för att de har en hippies själ.

 

Nå, vidare till vandringen - när vi igen kom upp på en "platå" tog vi nästa sittpaus. I nästa vik fanns en strand som jag läst ska vara en nudiststrand, även här verkar det bo folk i både grottor och bungalows etc. Vi orkade dock inte vandra ner dit (det var en väldigt varm dag), men jag ska definitivt tillbaka hit och den gången ska jag även ta mig ett dopp - kanske jag t.o.m vågar bada naken för första gången i mitt liv..? ;) Här tog vi alltså av på en stig som gick inlands och hittade småningom tillbaka till "civilisationen", hellyckliga över allt fint vi sett och över det perfekta vandringssällskapet :)

 

Hoppas jag lyckades ändra någons stereotypa bild av Teneriffa som en charterort där det inte finns något annat att göra än att steka på en strand och köpa klyschiga souvenirer, för tro mig, ön är så mycket mer än bara charter!