Marias Memoarer - resor, foto, livet

Ja igår flyttade jag ju bort från Åbo som jag skrev om i förra inlägget. Herregud så mycket saker man samlat på sig på typ 7 år..! Eller jag vet inte om det egentligen är såå mycket, beror ju på vem man jämför med. Min pojkvän tycker ändå inte det är så ofantligt mycket med tanke på att jag är kvinna, hehe... ;) Och det stämmer ju att jag varit (eller ja, är) svag för vackra saker och har svårt att kasta bort något överhuvudtaget. Fast på sistone har jag ju varit betydligt duktigare på att både sälja och skänka bort en del, så jag skulle ha betydligt mer grejer i min mammas lägenhet (där jag bor för tillfället) om jag inte gjort mig av med så pass mycket saker..!

 

Nå, min mamma och hennes fästman anlände alltså till Åbo i måndags, vi lämnade bil med släpkärra på parkeringen bredvid hotellet (vi hade faktiskt varit nervösa över parkeringen, men det löste sig på bästa tänkbara sätt!). Sedan gick vi till Sokos för att äta en supergod lunch och kollade runt lite i varuhuset på samma gång. Eftersom incheckningen var först från kl.3 besökte vi dessutom Åbo Domkyrka som jag tyckte att mamma absolut behöver se en gång i sitt liv (och alla andra som besöker Åbo för den delen). Vi chillade sen en stund i hotellrummet innan vi igen gick en liten runda på stan, där jag fyndade störtbilliga jeans på H&M. Vi hade tänkt äta middag på restaurang men vi var alla så vansinnigt slöa att vi istället tog med oss grillmat till hotellet. Lika bra det. 

 

Sen blev det tidig uppstigning, frukostbuffet på hotellet och så begav vi oss till min ex-lägenhet för att börja lasta i alla möbler och saker i släpkärran och bilen samt städa färdigt och lämna in nycklarna. Nu är mitt nyckelknippa konstigt tunn, har enbart 3 stycken nycklar nu..! Som mest har jag haft ca. 10 st nycklar i min ägo, helt galet!

 

Här nedan lite mobilbilder från igår:

I skrivande stund borde jag vara på väg till min hemort - och lämnar alltså Åbo, antar att det blir för gott men man vet ju aldrig hur framtiden blir. När jag skickade bilder från Aura å åt älskling så svarade han genast att där vill han bo... :D Nå, skulle vi nångång plötsligt bestämma oss för att bo i Finland så skulle ju Åbo vara ett av de huvudsakliga alternativen.

 

Men nej, just nu känns Åbo verkligen som ett avslutat kapitel, är så färdig med studentlivet och det är ju just det som jag förknippar staden med just nu. Nu gäller det bara att bli färdig med gradun så snabbt som möjligt och fixa de sista detaljerna på distans, tack och lov för tekniken som tillåter att det mesta kan ordnas fast man inte befinner sig på rätt ort!

 

Nå, vi ses igen imorgon antar jag! :)

Tänkte lista några kulturskillnader och kulturkrockar som jag noterat i mitt förhållande med en italienare. Tycker det är så intressant med kulturella skillnader och liknande, inte så konstigt att jag t.o.m studerat interkulturell kommunikation som biämne väl? :) Detta får samtidigt fungera som tema nr. 20 i Svenska Resebloggars septemberutmaning (#svenskaresebloggarseptemberdrömmar) som lyder  "Kultur".

 

★ han är megaspontan - jag är ett kontrollfreak (detta borde iallafall vara delvis av kulturella orsaker, även om individuella egenskaper såklart också till stor del spelar in här)

 

★ han kan hänga med i minst två konversationer samtidigt (väldigt typisk italiensk färdighet enligt min italienska-lärare) - jag är nöjd om jag hänger med i EN konversation, och då vill jag inte ha nåt störande ljud i bakgrunden!

 

★ han ska alltid ha bröd till maten (och vitt bröd såklart), spelar nästan ingen roll vad det är han äter - jag skippar helst brödet i de flesta fall, känns onödigt

 

★ han tillbringar mera tid i badrummet/duschen än jag - antar det handlar om italiensk fåfänga...?

 

★ han äter inte frukost, bara kaffe (starkt italienskt sådant förstås) och i bästa fall något sött bakverk eller en joghurt dessutom, vilket verkar vara fullt normalt bland italienare - jag kan inte starta dagen utan frukost!

 

★ han säger/lovar en massa som sen inte sker/hålls - jag vill helst ha klara besked och har man sagt att man ska gå nånstans följande dag så gör man det också

 

★ om han säger att han är tillbaka om 30 minuter kan det lika gärna innebära 2 timmar - för mig innebär 30 minuter en halvtimme, är jag en kvart försenad eller mer ber jag om ursäkt

 

Inga superallvarliga saker alltså, men självklart blir man irriterad över vissa saker ibland.. Men man vänjer sig långsamt vid varandras olikheter och jag har ju alltid önskat att jag vore mera spontan, så kanske jag småningom lär mig den konsten jag också.. ;) Att följa med två eller fler diskussioner samtidigt lär dock aldrig ske, ens om jag bodde i Italien i 20 år.