Eftersom jag fick lite dålig smak av buss på Balkan efter pärsen med att ta sig från Dubrovnik till Kotor så valde jag att betala lite mer och åka vidare till Mostar med transfer istället. Kostade 30 euro vilket kändes överkomligt pga att det ändå är en flera timmar lång färd, men ändå snabbare än att åka med de inte helt pålitliga bussarna. Väl framme promenerade jag till mitt mysiga guest house som ligger alldeles nära marknaden och den ikoniska bron, väntade på incheckning och så efter en stunds vila gav jag mig ut på en första upptäcktsfärd i staden.
Förutom att det är en av Bosnien och Hercegovinas mest kända turistorter är staden även känd för hårda strider under Bosnienkriget. Denna mörka sida av Bosniens och Mostars historia och nutida avtryck kommer jag gå in på mer i ett annat inlägg, för jag vill nu fokusera på allt det fina med staden.
I Mostar kan man njuta av en del vacker gammal arkitektur i bl.a. osmansk stil samt den välkända bron Stari most som rekonstruerades efter att den totalförstörts under kriget. Marknaderna med sina kullerstensgator är ljuvliga om än väldigt turistiska, och maten är god med sin kulinariska mix av österländskt och västerländskt. Jag rekommenderar definitivt åtminstone en övernattning här för att ta in staden på ett sätt man inte hinner genom en snabbvisit på bara några timmar.
Mostar från sin ljuva sida alltså:

Som att vara utanför Europa, fast ändå inte. Jag såg rätt många heltäckta kvinnor i staden, men gissar att de var turister, för jag har förstått att majoriteten av muslimer i Bosnien har en mer västerländsk-liberal världsbild.
Jag rekommenderar att man undviker högklackat kring marknaderna som finns på bägge sidor av bron. För kullerstenarna är de kanske mest svårpromenerade som jag stött på, och dessutom ganska hala. Skynda långsamt, och ha gärna lite bättre skor eller sandaler. På marknaderna hittar man krimskrams och handgjorda kopparföremål, mattor och sjalar, orientaliska lampor och kaffe- och teserviser i bosnisk-turkisk stil. Eftersom jag reste med enbart handbagage nöjde jag mig med lite vackra kopparsmycken.


Det är kring och över 30 grader, den varmaste dagen tror jag det var kring 35. Kunde ändå vara ännu högre temperaturer sommartid, och dessutom var det rätt så blåsigt de dagar jag var där så jag hade tur med vädret kan man säga tack vare de fläktande vindarna.

Jag var förstås redan första dagen tvungen att kolla in Stari most, stadens absolut största turistattraktion, och även stadens själ. Den korsar Neretva-floden som delar staden i två halvor, både fysiskt och i efterkrigstid även vad gäller folkgrupper. Men mer om detta i ett annat inlägg.
Bron förstördes som sagt under kriget, närmare bestämt år 1993. Den nya bron som man kan se idag invigdes 2004. Den ursprungliga bron var från mitten av 1500-talet.
Jag rekommenderar att se bron från lite olika utsiktspunkter, t.ex. platån eller sandbankerna nedanför bron och från närliggande bron Lučki most. Även från andra sidan bron kan man beundra vyn. Spektaklet med att slå vad om mannen på toppen av bron kommer att dyka ner i floden eller ej tycker jag är rent ut sagt löjligt. Farligt är det också. Men ett dyk fick jag bevittna i alla fall.

Floden i sig är också vacker, omgiven av lummig grönska och kantad med minareter och andra byggnader. Bergen höjer sig över horisonten, Mostar är ju belägen i en dalgång.

Nedan ett par bilder vid själva ingången till bron. Två hundar har hittat en svalkande sovplats. Bron sluttar mer än jag hade förväntat mig, och stenarna är väldigt hala, så med mina halkiga sandaler var det inte direkt ett nöje att promenera över den. Men det kändes som den naturliga rutten när man skulle ta sig från en sida till en annan, så jag korsade ändå bron några gånger under vistelsen. Jag höll i metallräcket samtidigt som jag liksom gled mellan "fartguppen". Måste ha sett lite knäppt ut.

Lite härlig arkitektur följer nedan:


Husen ser för det mesta ganska traditionella ut, men en del byggnader har även piffats upp med glada färger.
Vi fortsätter med ett par bilder tagna inuti Koski Mehmed Pasha-moskén. Man bör förstås tänka på klädkoden här, men den var inte fullt lika strikt som i andra muslimska helgedomar jag besökt. Det var helt ok för mig att gå in dit med kortärmad t-shirt och hellång kjol men med slits som gick till knäna och delvis blottar vaderna. Väldigt vackra detaljer, och om man vågar sig uppför den snäva spiraltrappan kan man även ta del av utsikten uppifrån minareten. Själv avstod jag. De tar ett inträde på några euro, vill man dessutom upp till minareten ska man välja den dyrare biljetten.

Jag kollade även in Kriva Cuprija ("Crooked Bridge") - en mindre version av, och även något äldre än Stari most (före kriget). Denna bro klarade sig relativt oskadd från kriget, men däremot blev den bortsköljd av en översvämning år 2000, så även denna har man fått återuppbygga i modern tid.


Över till mat och dryck. Som med allt annat var maten här helt klart mer prisvärd än i de andra balkanstäderna jag besökt under resan. Man behöver inte betala många euro för en måltid. Faktum är att många ställen faktiskt rentav accepterar valutan euro, vid sidan om bosniska mark. Främst använde jag lokal valuta, men jag passade även på att spendera mina sista euroslantar från dagarna i Montenegro.

Ett par traditionella rätter jag testade var t.ex. klepe (köttfärsdumplings med vitlökssås) på en restaurang som kändes rätt så lyxig trots enligt finländska mått väldigt låga priser. Gott, men vitlökssåsen var lite väl kraftig till och med för mig som älskar vitlök. Jag tror att jag nu två månader senare fortfarande är immun mot vampyrer.
En lite mer lättsmält smakupplevelse är burek, en filodegsgrej oftast fylld med köttfärs. Passar bra som en lätt lunch tycker jag.

I dryckesväg testade jag bosniskt kaffe med sin märkligt krämiga konsistens, bittra smak och kaffesumpiga sluteffekt. Jag skulle ha skippat den sista klunken, det var nog inte meningen man skulle dricka den... Eller så är det bara jag som inte greppat konsten att dricka just bosniskt kaffe. En intressant och trevlig upplevelse i alla fall.
Vill man istället ha te så är det turkiskt te man ska beställa. Gärna tillsammans med en saftig fikonkaka. Oavsett vilken av dryckerna man väljer, så ska de avnjutas i lugn och ro.

Har du varit i Mostar eller någon annanstans i Bosnien?
Bosse Lidén
Jag njuter verkligen av dina underbara foton och intressanta text. :D
Då vet jag vad som gäller. Jag får skippa högklackat. ;)
Svar:
Maria
World by Tina
Det är så roligt att läsa om dina upplevelser av samma platser jag besökte för ett par år sedan. Balkan är så vackert - så mycket tragiska krigsminnen men trots det så mycket fina kulturella traditioner och hantverkskunskaper. Vilken plats blev favoriten?
Svar:
Maria

2