Vandra i Österbotten: Köurosrundan i Pensala

Finland - turista hemma / Staycation / friluftsliv, kvinnliga äventyrare, vandring, Österbotten / Permalink / 2
Det var i mitten av oktober som jag gjorde min senaste lite ordentligare skogsvandring. Jag ville utnyttja den vackra soliga dagen men kunde inte riktigt bestämma mig för vart jag skulle bege mig. Jag bestämde mig då spontant för att försöka hitta den 4,5 km långa vandringsleden Köurosrundan i Pensala, som Tidstjuven bloggat om. Jag kollade google maps och gissade att den rimligtvis skulle starta någonstans längs Köurosvägen. Mycket riktigt fick jag syn på vandringsinfon när jag nådde Mickelsbacka.
 
Det visade sig bli en trevlig och rätt varierande vandring och även om ett par med hund parkerade vid vandringens start strax efter mig så fick jag mestadels vara ensam, då de gick en lite annorlunda rutt än jag. Om än jag blev lite skakis när jag vid ett skede hörde något djur komma springades bakom mig och det visade sig vara parets cocker spaniel. Jag hann tänka att det var något vilt djur som kom farandes.
 
Nåväl, här kommer några av bilderna som jag knäppte under promenaden.
 
Vandringsleder i Österbotten: Köurosrundan i Pensala
 
vandra i Österbotten, Köurosrundan i Pensala
 
svamp i skogen, nordisk natur
 
Vandring i Österbotten: Köurosrundan nära Vörå/Oravais
 
Glada vandrarelådan med gästbok på Köurosrundan
 
Här får alla glada vandrare fylla i en "gästbok" med sitt namn, det var ju en lite rolig grej!
 
vandringsled i Pensala, nära Vörå/Oravais
Ett ställe var lite sumpigt, så där gjorde man bäst i att balansera på brädor om man ville hålla fötterna torra.
 
Österbottnisk landsbygd, Finland 100
 
djurspår i Österbotten, Pensala
Hittade även lite djurspår. Mätte inte, men dessa var nog större än rådjursspåren jag sett tidigare i höst i alla fall. Någon som vågar sig på en gissning? Jag tänkte spontant på vildsvin då sådana lär ska finnas i trakterna, men andra har sagt att det absolut inte är det, så jag antar jag hade fel då.
 
Pensala, bondkatt
 
När jag var tillbaka vid Mickelsbacka och skulle gå till bilen så dök denna kissekatt plötsligt upp. Den var sällskapssjuk och jag hoppas verkligen inte det är en övergiven katt, då husen häromkring var gamla och inte såg bebodda ut. Men jag hoppas på att den ändå kom från någon av gårdarna längre bort. Den såg inte direkt utsvulten ut i alla fall.
 
Mickelsbacka, Pensala
 
 Den ville inte att jag skulle åka iväg, så den parkerade sig rakt framför min bil och glodde på mig. När jag startade motorn och började rulla så flyttade den ändå på sig en meter åt sidan...
 
 
Tipsa gärna om fler trevliga vandringsleder i Österbotten!

Australiens mitt: Kings Canyon, dingos och andra djurmöten

Australien / Australia / Northern Territory, The Red Centre, road trip / Permalink / 6
 
 En bloggserie om min roadtrip till Australiens mitt. Del 3. (Här hittas del 2)
 
 
Kings Canyon in Northern Territory, one of the best hiking spots in Australia / Kings Canyon, en av de bästa platserna för vandring i Australien
Dagens huvudpunkt: Kings Canyon som påminner mig väldigt mycket om bilder jag sett från USA.
 
camping in Australian outback / campingliv Down Under
 
Dag 5 började med frukost och en kopp te i soluppgången. Plötsligt landade en skatlärka bredvid våra fötter som pep och hade sig. Stackarn hade varit med om någon sorts olycka och förutom att ena foten var skadad så var näbben alldeles krokig. Ni kan se på bilden nedan att näbben liksom pekar åt olika håll. Jag kunde förstås inte låta bli att erbjuda den lite brödsmulor, och till min förvåning åt den rakt ur min hand - så hungrigt var det lilla livet. När den var nöjd så flög den sin kos, så vingarna var det i alla fall inget fel på. Det gav mig lite hopp om att kanske den kommer överleva och fortsätta leva ett ok liv. Man kan ju alltid hoppas. Den deformerade näbben lär väl inte återgå till normalt läge, men kanske den klarar av att hitta och äta föda ändå.
 
Aussie birds: injured Magpie-lark / fåglar i Australien: skatlärka
 
Red Centre, Northern Territory - car wrecks / Australiens röda centrum: bilvrak
 
Vi tog en oasfalterad genväg som kräver tillstånd för att komma till Watarrka nationalpark och Kings Canyon, då det är ett heligt område för aboriginerna vad jag förstod. Det var dock enkelt att skaffa i Alice Springs och det kostade ingenting. Överlag i denna del av Australien så ser man bilvrak både här och var, många av dem vandaliserade. Troligen är det så kolossalt dyrt att bogsera havererade bilar härifrån, att det ofta är mer lönsamt att bara lämna dem kvar.
 
Car wreck in Australian outback / bilvrak i Australiens röda mitt, Northern Territory
 
Aussie animals: dingo / djur i Australien - dingo
 
Vi stannade till på en utsiktsplats som vi inte blev särskilt imponerade av. Precis när vi satt oss i bilen igen fick vi dock syn på en dingo som kom gående i riktning mot vår bil - tack och lov att vi inte mötte den på väg till bilen..! Först hoppade den upp på bordet och kollade om det fanns några matrester, sen gick den en runda runt bilen för att inspektera och den var lite väl nyfiken på oss för att vara ett vilt djur. Vi passade i alla fall på att fota den när vi ändå hade den så nära inpå.
 
Australian wildlife - dingo / däggdjur i Australien - dingo
 
När vi anlänt till Kings Canyon så stötte vi på tjejerna som vi tappade bort under tredje dagen, vilken bra tajming! De skulle gå samma vandring som vi, så tillsammans begav vi oss iväg. Vi valde att göra Rim Walk som är 6 km lång och uppskattas ta 3-4 timmar.
 
The first hard section of Kings Canyon hike
 
Den första etappen var enormt tungt med sina drygt 1000 trappsteg. Denna kulle kallas inte "Heartbreak Hill" eller "Heart Attack Hill" utan orsak. Jag ville faktiskt ge upp redan halvvägs upp, men tur var det att jag fortsatte kämpa, för väl uppe så var det faktiskt en ganska lätt vandring. På bilden ovan ser det inte alls ut som någon stor grej, men jag lovar att de där tusen trappstegen är inte lätta om man inte är väldigt vältränad. Är det riktigt varmt kan det rent av vara väldigt farligt att göra denna vandring. Vi hade ändå "bara" max 30 grader under vandringen skulle jag tippa, det var ju på höstsidan när vi var där.
 
Kings Canyon Rim Walk, walking track
 
Jag drog en lättnadens suck när stigen blev mera plan igen. Nedan en rolig ödla som jag hann fånga på bild innan den slank iväg igen.
 
Lizard in Kings Canyon, Northern Territory / ödla i Australien
 
Kings Canyon, Northern Territory, Australia / Australien
 
Här har vi en av mina allra mest episka bilderna där jag själv syns. Ser det inte lite hisnande ut så säg? Ja, jag var rädd och vågade inte stå där, så jag bokstavligt talat kravlade dit och poserade sittandes istället. Sen kravlade jag tillbaka till tryggheten igen.
 
När vi tagit oss över till andra sidan av kanjonen så möttes vi av synen nedan, hur häftigt som helst!
 
Kings Canyon, watarrka national park, Northern Territory, Australia / nationalpark i Australien
 
water in Kings Canyon, Australia / vattensamling i Kings Canyon, Australien
 
Trots att landskapet i övrigt är så torrt fanns det ändå en del vattenansamlingar. Detta var dock bara ett minimalt vattenhål, fanns ett större nere i kanjonen.
 
Kings Canyon, Red Centre, Australia / centrala Australien
 
Efter denna strapats tyckte vi att vi gjort oss förtjände av att betala för att ta en dusch vid ett roadhouse, efter att ha varit oduschade i fyra dagar (förutom de gånger vi fått skölja av oss lite i de kalla bäckarna vill säga). Vi campade utanför Uluru nationalpark och var en hårsmån från att krocka med en svart ko i mörkret på väg till campingplatsen. A parerade bra med bilen, men jag trodde nog ett ögonblick att sista stunden var kommen. Men vi överlevde ju tydligen såväl dingos och bergsvandring, som möten med självmordsbenägna kor, annars hade jag inte kunnat sitta och skriva detta idag!
 
Vilken vandring är den coolaste du gjort? Har du haft något spännande eller intressant djurmöte när du rest eller vandrat i naturen?

Skogsvandringar i hembyn - bland vilddjur, bronsåldersminnen och kossor

Allmänt, Fotografering / Photography / Vörå, friluftsliv, kvinnliga äventyrare, Österbotten / Permalink / 4
Tidigare i höst när vi hade ett par exceptionellt varma dagar för årstiden gjorde jag ett par skogsvandringar i hembyn Kimo. Sådana temperaturer är ett minne blott nu och vädret är sällan idealiskt för att traska omkring i skog och mark så här års längre när det dessutom blir mörkt så tidigt. Det har alltså nästan inte blivit några ordentliga skogspromenader alls på sistone, så därför bjuder jag nu på dessa bilder.
 
 
 
En av dagarna skulle Våfflan Jr följa med, men så fegade han ur redan vid fasters sommarstuga...
 
 
Detta var ungefär den vackraste tiden på hösten.
 
 
Det blev lite extra spännande när jag hittade dessa tassavtryck nära skogsbrynet. Kan vara en stor hund, men ingen jag frågat känner till någon i denna delen av byn som äger en hund storlek större... Det fanns också skoavtryck av en människa som gått här, så nu är frågan om det någon "utböling" som gått här med sin hund, eller om det finns varg här. Vad tror du? Varg i dessa skogar vore inte alls osannolikt, det lär ska finnas björn i en annan skog i byn dessutom.
 
 
Inne i vargaskogen? Åtminstone vet jag att det brukar finnas älg här, hittade nämligen älgspår häromåret.
 
 
 
I denna skog finns det rester av en bronsåldersbosättning. För länge sen låg kusten ungefär här och folket som levt här tros ha sysslat med säljakt. Det är avkopplande att sitta på ett av stenrösena och filosofera en stund.
 
 
 
En annan dag utforskade jag en nyfunnen skogsväg. Jag hittade spår av älg och något litet hjortdjur, samt avföring av okänt djur och uppkastade bollar med lingon. Skulle vara intressant att veta exakt från vilka djur sistnämnda kommer. Vilka djur i skogen äter lingon, förutom björn? Mårdhund fick jag som förslag av någon.
 
 
 
Då jag inte fick möta något djur i skogen i egen hög person så nöjde jag mig med att hälsa på ett gäng kossor istället. De samlades alla på rad och såg fundersamma ut.
 
 
Tycker du också om att vandra i skogen och leta djurspår?
Till början