Marias Memoarer - resor, foto, livet

 

Så resan till Kotor blev lite mer frustrerande än vad jag hade tänkt mig. Planen var att ta bussen från Dubrovnik som skulle avgå 11-tiden på förmiddagen. När jag kom fram till busstationen och köpte min biljett blev jag dock förvarnad om att bussen kanske blir två timmar försenad. Ok, ingen katastrof. Tiden gick och när klockan närmade sig 1 så gick jag till infon för att dubbelchecka läget. Då var budet att bussen skulle anlända 13:30. Ingen buss dök upp. Nu hade infon plötsligt ingen aning om när bussen skulle infinna sig - "we don't know". Det var här det började kännas jobbigt - kommer bussen anlända om 10 minuter, 3 timmar, imorgon? Varmt var det också, och jag vågade i detta läge inte längre sitta inne i vänterummet som hade luftkonditionering i rädsla att missa bussen. Nåväl, bussen dök äntligen upp vid 15-tiden, hurra! Folk var ivriga att få en plats i bussen och så även jag. Vi trängdes som sillar och jag som var rätt så långt fram i kön kämpade envist mot alla de som försökte tränga sig före. Jag tror det var någon stackare där i slutet som snopet fick vänta på följande buss, för det var alldeles smockfullt till slut. Troligen hade denna buss även en del passagerare som egentligen skulle åka med 15:30-bussen - men vem kan sia om hur försenad den bussen skulle bli.

 

Nå, äntligen kunde färden starta. Tre timmar och två passkontroller senare anlände vi äntligen till Kotor. Fast egentligen skulle bussturen bara ta två timmar. Ta tidtabeller med en stor nypa salt om ni också tänkt åka lokalbuss i dessa trakter. Förutom denna rejäla försening har jag dock inget särskilt att klaga på vad gäller transportmöjligheterna.

 

 

Montenegrinska språket är nästan som serbiska, men jag inbillar mig att det även finns vaga inslag i språket som påminner mig om italienska och ryska? Fast kanske det bara är jag som tycker så. Geografiskt och historiskt sett vore det dock inte så märkligt vad gäller italienskan. Och det är ju ett slaviskt språk så kopplingen till ryska är inte helkonstig. Man relaterar ju gärna till språk man är mer eller mindre bekant med sedan innan.

 

Montenegro är inte ett stort land med sina 13,812 km². Att landet består till typ 80% av berg bidrar till att befolkningsmängden ligger på ynka drygt en halv miljon invånare. Enligt en guide orsakar den lilla och homogena befolkningen att unga montenegriner idag får sätta igång en mindre släktutredning innan de vågar börja dejta någon de fattat intresse för, för risken är relativt stor att man är kusiner eller nåt. Kanske det vore läge att bredda genpoolen en aning?