Marias Memoarer - resor, foto, livet

Jag har ganska länge tänkt att om jag någonsin skulle bo i ett eget hus i Finland så skulle det gärna få vara vad vi i Finland kallar för "mummonmökki" (mormorsstuga). Jag tror ni vet vad jag menar, gärna ett rödmålat trähus med vita knutar, inte så många kvadrat men med en mysig liten vindsvåning. En liten trädgård runtom som inte kräver så mycket arbete. På en lugn plats såklart, kanske intill en skogsdunge.

 

 

Det känns inte aktuellt just nu att äga en egen bostad, men däremot blev jag i somras ganska spontant delägare i en sommarstuga. Så en lightversion av min dröm blev därmed sann! En ljusglimt under ett år som detta. Först hängde jag bara med på en första titt av ren nyfikenhet och efter att ha sett stugan gick jag spontant med på att bli delägare om budgivningen gick bra och vi inte hittar några problem med stugan. Otroligt nog var vi de enda som kommit med bud och därmed accepterade säljarna ett väldigt lågt pris, så det blev ett riktigt kap minst sagt. Det är från början en 1800-tals stockstuga som restaurerats och byggts ut med några kvadrat på sidan.

 

 

När vi väl hade nycklarna i handen så var jag snabb att inviga stugan för en första riktig övernattning i början av juli. Och sen har det blivit en natt eller två här och där när det passat mitt arbetsschema och vädret har varit lämpligt. Egentligen trivs jag bäst här när det är en aning svalare, eftersom det inte är lika mysigt om det är för varmt för att elda i öppna spisen. Det vore härligt att testa vara här en vacker vinterdag, men återstår att se om den lilla vägen är i tillräckligt körbart skick även under vinterhalvåret.