Jag lever i princip som vanligt. Visst, jag skulle inte åka till Kina eller norra Italien men i övrigt tänker jag att jag lika gärna kan smittas i Sverige så varför avstå från mina drömmar?
Ja du - som du läste på min blogg har det här gett mig mycket huvudbry! Vi skulle precis boka vår erasmusresa till Polen i maj när det här blåste upp. Nu har vi skjutit lite på det men kommer antagligen att boka och hoppas på att allt stabiliserar sig på de två månaderna vi har kvar till träffen. Genom att ta emot projektpengarna har vi förbundit oss till att genomföra mobiliteterna, så vi tänker att vi hoppas att det ska vara möjligt - men sen vet ju ingen hur läget är i maj.
Däremot har vi lagt sommarens Englandsresa med familjen på is. Det känns ändå så pass okomplicerat att avstå att den resan kanske får bli ett annat år...
Tack för länken! Ja, vi har ju skrivit lite hur vi tänker. Ser definitivt allvaret, följer läget och kommer vara extra noga med hygienen under resor, men tycker kanske inte heller att vi behöver drabbas av kollektiv panik. By the way, vad är en bobba? Säkert en superdum fråga eller jag som är gammal eller nåt, haha, men jag har verkligen ingen aning ...? (Och har för övrigt haft TVÅ jobbiga förkylningar på sista tiden, så det går visst allt möjligt nu.)
Himla klokt och bra inlägg! Känner väl att om jag står som en packad sill på tunnelbanan varje dag i Stockholm där mer än 100 fall konstaterats skulle jag lika gärna kunna bli sjuk någon annanstans. Jag tvättar händerna lite oftare än vanligt och reser inte till platser som myndigheter tycker man bör avstå från, typ norra Italien och Kina som jag ändå inte hade några planer att besöka i nuläget. Utöver det tänker jag leva och resa precis som vanligt :)
Vad jag rent spontant tänker så om viruset är att jag nog håller mig hemma just nu och att jag ska tänka mer på hygienen! <3
5