Marias Memoarer - resor, foto, livet

 

Förra månaden var det mönstertema. Väldigt roligt och fascinerande att se hur mycket mönster det faktiskt finns omkring en bara man tittar lite noggrannare. 

 

 

 

Man kanske inte i första hand förknippar öknar med nederbörd. Men visst kan det även där regna, som det delvis gjorde när jag besökte Pinnacles-öknen i Western Australia. Häftig kontrast med de mörka molnen mot den vita sanden.

Detta coola fenomen fick jag för första gången höra om för bara några år sen. Detta är den molntyp som ligger allra högst upp i atmosfären - de är så tunna att man inte ser dem i dagsljus men de lyses upp av solen en bra stund efter solnedgången eftersom de ligger så högt att solstrålarna fortfarande når dem. Dessa moln ska vara vanligast vid våra latituder i juli och augusti så det gäller att börja hålla utkik efter dem senare i sommar när det är rätt väder. På engelska kallas de noctilucent clouds.

Här följer ett par vackra solnedgångar med intressanta och vackra moln, fotade hemma i Oravais, Finland. 

De coolaste molnen är de mörka och dramatiska. Bilderna nedan är fotade i Oravais, hembyn Kimo och Noosa i Australien. De två senare bilderna är åskmoln.

Det kan också komma vatten ur molnen, som det gjorde en kväll i Smögen.