Helvetinjärvi nationalpark ligger i Ruovesi drygt en timme norr om Tammerfors. Där finns det vandringsleder från 4 km upp till 300 km. Till huvudattraktionerna hör Helvetinjärvi ("helvetessjön") och framför allt Helvetinkolu ("helveteshålan"). Mitt roadtrip- och vandringssällskap hade fått höra av någon att namnet kommer från det att rätt så många människor ramlat nerför de branta klipporna under historiens gång. Idag finns det i alla fall staket som höjer säkerheten, så sålänge man följer leden och inte hittar på några egna tokiga äventyr finns det ingen större risk för det. Flera besökare hade mindre barn med sig också, så den kortare leden är definitivt familjevänlig.
Vi valde att gå den kortaste rutten på 4 km, eftersom det var en mycket varm dag och vi ville stanna till vid några andra sevärdheter i lugn och ro på vägen hem också. Att överhuvudtaget hitta till nationalparkens port hade varit rätt så knepigt om inte google maps hade lett oss rätt. Någon direkt skyltning på vägen dit la vi nämligen inte märke till, och den sista smala skogsvägen såg inte ut att leda till något särskilt, men så kom vi fram till parkeringsplatsen där det även fanns en restaurang m.m. Vandringen kunde börja.
Porten till helvetet. Bokstavligt talat enligt skylten. Om helvetet är så vackert som denna nationalpark så undrar jag hur himlen är?
Stigarna och terrängen är alldeles lagom varierande - ibland med fina jämna stigar och ibland får man se upp för rötter och stenar.
Jag såg två paddor under vandringen, därför köpte jag efteråt en nyckelring med ett groddjur som fick representera denna dag, från souvenirbutiken inne i restaurangen.
Bitvis fick man gå i en del trappor. Vi hade föreställt oss att dessa 4 km kanske skulle kännas som mer på grund av den kuperade terrängen, men det märktes faktiskt inte av särskilt mycket alls. Om jag minns rätt så spenderade vi nästan två och en halv timme längs denna led.
Vi stannade till en bra stund vid grillstugan nere vid sjön och åt lite mellanmål. Det fanns en del människor där, och några som rentav tog en simtur. Det hade verkligen varit skönt om man haft med sig badkläder och handduk.
Sedan bar det av tillbaka uppåt igen mot utsiktsplatsen som nationalparken är mest känd för: Helvetinkolu. Ganska mäktigt faktiskt och bilderna gör inte vyn rättvisa. Man kan även ta sig genom den smala bergsravinen (bilden ovan) ner till strandkanten om man vill.
Vi fortsatte småningom färden igen och kom snart till vackra våtmarker. Det är något särskilt med att vandra på spångar.
Sammanfattningsvis tyckte jag detta var en mycket fin och besöksvärd nationalpark, med alla komponenter som den ultimata vandringsleden gärna får ha. Och det lockar att någon gång testa en något längre rutt också.
Har du vandrat här? Eller har du besökt någon annan nationalpark i Finland som du rekommenderar?
Hemma Hos Felicia
Ullie
4