14 augusti 2020
Jag har bara campat i min bil en ynka gång hittills i år. Jag får delvis skylla på att min bil krånglat hela sommaren och man håller som bäst på att försöka ta reda på vad som är problemet och åtgärda det. Lite surt då jag inför sommaren äntligen fixat skivan under madrassen så att jag kan sova helt jämnt och plant i bilen. Hoppas på att få till någon campingnatt till innan hösten kommer och det blir för kallt.
Men som sagt, sommarens hittills enda natt i campingbilen spenderades i världsarvet Kvarkens skärgård, närmare bestämt vid Sommarö sund nära Södra Vallgrund. Sommarö är dock egentligen ingen ö, men befinner sig på en ö som man når via den ganska imponerande Replotbron (Finlands längsta bro). Jag campade vid småbåtshamnen intill simstranden. Avgiftsbelagd visade det sig, men det är helt ok med tillgång till el, gratis drickbart vatten om jag minns rätt, samt utedass.
Mycket idylliskt ställe, men det var märkbart svalare här ute i skärgården jämfört med de 25 grader vi hade på fastlandet. Middagen var simpel och bestod av bröd med tonfisk, och en läsk med smak av ingefära och lime.
Detta var min juniläsning, en mycket annorlunda och verklig kärlekshistoria!
På kvällskanten gick jag på en promenad längs en liten grusväg och njöt av natur och mysiga hus. Glömde dock myggmedlet så det gällde att inte stanna till för länge när jag fotade.
Kvällste bredvid simstranden då badgästerna avlägsnat sig och lugnet infann sig.
Här var nätterna ännu ljusa. Och härliga dimstråk svepte förbi under min nattliga kissrunda. Klockan var 02:39, 22 juni.
Dagen därpå ville jag testa den närliggande korta vandringsleden Sommarö naturstig innan hemfärd. Verkligen en fin led som är lagom varierande och med fina vindskydd, grillplatser och utedass på åtminstone två ställen.
Dessutom går leden genom ett före detta depåområde och kustartillerifort för försvarsmakten, som verkade under åren 1940-2000. Här hittar man därför bland annat gamla kanonplattformar och spännande underjordiska rum (bunkrar?), varav ett var öppet för besökare att gå ner i när jag var där.
Osäker på vad det till vänster är för något, men till höger kustartilleriets forts minnesmärke.
Småningom kom jag till en liten strand med rastplats. Spännande väder med stundvis dimma och stundvis solsken. Ett par låg envist under ett parasoll trots kylan från dimdiset.
En vacker huggorm hade jag också framför fötterna. Både jag och huggisen frös först till, men så blev det fart på den när jag plockade fram mobilen så jag hann med nöd och näppe fånga den på bild.
Jag gled av på lite småstigar emellanåt som ledde mig till fler vackra havsvyer. En liten del av leden gick via lätt trafikerade grusvägar.
Förutom hav och skog fann jag även vackra Ängsholmpotten, där fridlysta grodor ska husera. Man kan beskåda "potten" från två olika håll. Är vattenpott förresten ett finlandssvenskt uttryck, eller används det i Sverige också? I mitt tycke är denna vattenansamling lite för stor för att kallas pott.
Har du besökt något trevligt ställe i Kvarkens skärgård? Eller något annat naturvärldsarv?
Emma Engström
Så otroligt mysigt det låter alltså och kvällarna som är så himla underbara! Så vacker miljö, man kan ju inte sluta titta på det <3 KRAM
Svar:
Ja det var verkligen mysigt och vackert där :)
Maria
Jasmine
Lite extra väljer jag att notera de fina sommarkvällar du har haft. :)
Svar: Tack, glad att du gillar min burk för pennor.
Jag håller med dig om att konservburkar i sin enkelhet passar bra också som krukor. Tack för tipset!
Kram
Svar:
Ja jag har verkligen försökt ta vara på de finaste sommardagarna och kvällarna :)
Maria
2