Disclaimer - i inlägget nämns drogbruk, men jag återberättar bara det jag upplevt, hört och läst om på ett neutralt sätt. Jag tar i inlägget ingen som helst ställning för eller emot och jag uppmuntrar heller inte läsare till att använda rusmedel.
(Disclaimer: I will mention the use of drugs in this blog post, however I am only retelling what I have seen, heard and read about this place in a neutral manner, with no personal opinions whatsoever about the drug use as such and I am not encouraging my readers to use drugs in any way)
Nimbin must be the ultimate town for hippie people. It's contradictory stance on use of haschish and marijuana is one of the reasons I find this town fascinating (it is illegal, yet everyone - including the police - know that it is Australia's unofficial capital of weed and yet it doesn't seem like too much is being done to stop it). Other reasons for visiting this town are the bright colours and chilled out atmosphere. No need to be a smoker to enjoy a one day tour to this place, and there are also plenty of nature to explore around Nimbin, such as Minyon Falls, that looks quite impressive after rainfall.
Om Byron Bay är en hippiesurfares paradis, så torde närliggande Nimbin vara alternativet för fullfjädrade landkrabbe-hippies. Detta lilla samhälle på något över tusen invånare ligger nämligen en bit inlands, halvgömt nere i en dal, och tycks vara en sorts tillflyktsort för de som vill röka sitt gräs i lugn och ro (även om inte alla som bor där använder sig av droger, och man kan gott besöka denna by även om man inte själv brukar något rusmedel). Vad jag har förstått har nog polisen översikt över vad som händer här, så de ingriper väl om det skulle bli några större problem, men i övrigt verkar det som att de ser genom fingrarna vad gäller måttligt marijuanabruk. Ett rätt intressant fenomen tycker jag, så jag ville ju såklart åka hit på dagstur för att kolla in vad det riktigt är för ställe. Vi skumpade delvis över grusvägar och genom skogar i en regnbågsfärgad buss alltmedans busschauffören berättade den ena knasiga historien efter den andra. Till slut nådde vi byn.
Inget hysch-hysch här inte, röktillbehör säljs helt öppet och alla vet att det finns folk som röker på. Själva substansen säljs inte riktigt lika öppet, vilket tyder på att det ändå inte är riktigt lagligt. Polisstationen finns ändå i slutet av huvudgatan, och jag har förstått att de gör stickprov eller razzior mot butiker och turistbussar nu som då. Väldigt motsägelsefullt och jag får inte riktigt på klart vad som egentligen är ok, och vad som inte är ok. Det får förbli ett mysterium.
En regnbågsfärgad souvenirbutik.
En del körde omkring i retrobilar och på husfasader kan man beskåda vacker aboriginsk-inspirerad konst.
Nimbins hälsocentral..? Jag knackade inte på, men föreställer mig att det satt någon medicinman där inne, redo att behandla folks krämpor. Men don't worry, det finns nog sjukhus och vanlig hälsocentral också.
Färgglada sjalar hänger på rad och gör en lite köpsugen.
Siameskatt som vaktar ingången till en liten botique.
Hampaväxter odlas inte enbart för drogbruk. Det finns även växter som används för att tillverka textilier och mycket annat, och dessa har ofta en så låg halt av THC att det inte ens skulle löna sig att försöka röka det.
Ett café, som inte säljer cannabis (åtminstone inte till pappers?), men som i alla fall fungerar som ett informationscenter kring hampaväxten. Marijuana och cookies får man hur som helst tag på i staden om man så vill. "Den som söker, den finner". Inte för att man behöver söka särskilt intensivt.
Ännu en ljuvlig retrobil!
Vi hittade ett önsketräd där man kunde skriva ner en personlig önskan på en papperslapp som man sedan knöt fast på en gren. Kommer inte ihåg exakt vad jag skrev längre, men kanske min önskan slår in en dag!
Här har ni bussen vi åkte med. Det fanns inga säkerhetsbälten och bussföraren körde med framdörren öppen, men som sagt, det är tydligen inte så stenhårt med lagar och regler vad gäller Nimbin.
Förutom själva samhället Nimbin gjorde vi även en avstickare till över 100 meter höga vattenfallet Minyon Falls. Turligt nog hade det regnat häftigt dagen före, och därför kunde vi njuta av större vattenmängder än vad de haft innan. Här blev jag fotograferad av en journalist från Sydney som tydligen hängt med på samma tur som jag, men jag har fortfarande inte hittat någon bild på mig ute i cybervärlden...
Har du besökt, eller skulle du vilja besöka denna plats? Har du besökt någon annan liknande plats?
Mycket vackra och färgglada bilder.😊 I dag är det så vanligt med marijuana så att man knappt reagerar på det. I Holland är det ju legaliserat sedan många år, och Danmark väntas också legaalisera det. Visserligen är jag emot det, för det är ju ändå en drog som påverkar omdömmet och det sitter kvar i kroppen i flera dagar, så är det då tillåtet att till exempel köra bil?