bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Jag är en kvinnlig äventyrare!

Hejsan hoppsan, jag har en spännande nyhet som jag naturligtvis vill dela med mig av - jag har gått och blivit ambassadör för Kvinnliga äventyrare! Detta är ett projekt i samarbete mellan Morakniv och Vandringsbloggen, och syftet med detta är "att lyfta kvinnliga äventyrare och framför allt att inspirera och peppa kvinnor att upptäcka natur och friluftsliv. Helt enkelt att hitta sitt alldeles egna äventyr", men även andra saker som är ett äventyr för dig: människomöten, mat, platser och upplevelser. Så projektet är inte begränsat till enbart friluftsliv, utan det är du själv som definierar vad ett äventyr är.
 
Jag tycker ambassadörskapet känns ganska lägligt med tanke på att jag just nu är på mitt största äventyr någonsin, och vad jag personligen vill uppnå med min roll är att inspirera till att våga utmana sig själv, gå utanför sin comfort zone och göra saker man är lite rädd för eller inte tror att man klarar av. Att upptäcka naturen och omgivningen, möta människor men även vara bekväm i eget sällskap. Att ibland våga lämna bekvämligheter för ett tag och inse att man inte dör av att inte alltid ha tillgång till en varm dusch och annan lyx som vi tar för givet. Att vara nyfiken på hemtrakterna, världen, kulturer. Att vara sig själv och inte tänka så mycket på vad andra tycker.
 
Jag menar inte att man nödvändigtvis behöver fallskärmshoppa om man nu är helt obeskrivligt rädd för höjder, men att man långsamt och stegvis möter sin rädsla - kanske börja med att bestiga ett pyttelitet berg och se hur långt man tar sig därifrån. Alla har sina gränser, men jag tror att många underskattar sin potential. Jag påstår heller inte att jag själv är någon idealkvinna som alltid uppfyller de uppräknade punkterna galant, jag har själv en lång väg att gå trots de framsteg jag gjort på sistone, men känner att det kan underlätta om man kan peppa varandra.
 
Jag trotsar min höjdskräck och står på en klippavsats i Grampians National Park, Australien. Inte fullt så nära kanten som det kanske ser ut som dock.
 
Men varför behövs kvinnliga äventyrare, kan en undra. Jag lämnade att fundera på det själv då det inte definieras på webisdan och jag därför inte är helt säker på vad grundarna och övriga ambassadörer tänker. Själv känner jag kanske att äventyrare traditionellt är något som är mera för män, eller åtminstone enligt vad som i första hand dyker upp i folks huvuden när de hör ordet äventyr. Man tänker kanske först och främst på mer extrema och fysiskt krävande saker, fast det bara är en liten del av begreppet. Kanske kan det handla om att bryta föreställningar om hur kvinnor "bör" vara och vad vi "ska" vara intresserade av, vår roll i samhället och liknande? Här i Norden har vi ju så gott som helt kommit förbi med det där att kvinnan ska stå vid spisen (undantag finns dock), men vissa saker och beteenden förväntas kanske fortfarande av oss. Det skulle vara intressant att höra varför du tycker att kvinnliga äventyrare behöver lyftas fram (eller varför inte), oavsett om du är ambassadör eller ej.
 
Projektets hashtag är för övrigt #kvinnligaäventyrare, och kan förstås användas av vilken kvinna som helst som känner att hon gjort något äventyrligt som hon vill lyfta fram.
Taggar: kvinnliga äventyrare;

Kommentarer :

#1: Ladies Abroad

Grattis, vad roligt!

Svar: Tack så mycket! :)
Maria

skriven
#2: John Jonasson

Grattis Maria. Men du ÄR en kvinnlig äventyrare i högsta grad, även innan du fick den här fina utmärkelsen. Jag tänker inte i banor som manliga och kvinnliga, och har aldrig tänkt på det viset. Men visst behövs det kvinnliga förebilder som sporrar andra tjejer och kvinnor, och du är verkligen rätt person, Maria. :) Det är både roligt och spännande att följa dina äventyr. Du kan verkligen förmedla dina äventyr i både bilder och skrift, och det är lika roligt varje gång du har skrivit ett nytt inlägg, eller lagt ut en ny bild på Instagram. Och det märks att du ar skoj och trivs med vad du gör.

Svar: Tack så hemskt mycket! :) Kul att du tycker det behövs kvinnliga förebilder, jag försöker dock själv fortfarande komma fram till en bra formulering kring exakt VARFÖR kvinnliga äventyrare behövs lyftas fram. Det finns ju nog lite tankar i bakhuvudet, men hoppas på mer respons kring frågan för nya idéer och perspektiv :)
Maria

skriven
#3: Anette

Grattis! :) de passar ju dig å speciellt nu ☺inspiration å uppmuntran att ta sig ut på äventyr och utanför comfort zone behövs alltid 😊 va fint du blivit ambassadör för ett sånt initiativ! Jag tycker äventyrare e bra att de lyfts fram men kvinnliga/mannliga särskiljningen förstår jag mig inte riktit på... äventyr som äventyr å vi kan alla behöva en liten puff/gnista nu som då att inte bli alltför bekväma 😉

Svar: Tack :) Ja, jag kan tänka lite samma sak, det finns säkert också män som kunde behöva lite uppmuntran.. Men samtidigt slår det mig att det nog finns skillnader, t.ex. så får jag alltför ofta höra hur himla modig jag är som reser ensam (underförstått som kvinna) i Australien, inte säger någon det till en man som gör samma sak.. Försöker kontra med att landet kryllar av kvinnor som reser på samma sätt som jag, men de tycker ändå det är anmärkningsvärt. Varför ska det vara så konstigt med en kvinnlig solobackpacker, kan man ju undra :)
Maria

skriven
#4: Jenn - forever abroad

Så roligt att du också är med på tåget!! :)

Svar: Ja, ska bli så spännande att se hur det hela utvecklas också :)
Maria

skriven
#5: Anna - Fotograf & Rovfågeltränare

Jag vet inte om andra håller med, men jag har alltid jagat något som jag själv ser som lite annorlunda jämfört med andra jobb. Att jobba med friflygande fåglar är mitt äventyr! Även det att jag bor i The Lake District i England är ju också ett äventyr. Jag ser Englands högsta berg från jobbet varje dag, och jag ska definitivt bestiga det innan sommaren är slut!
Jag tror att det viktigaste med att vara en kvinnlig äventyrare är att göra precis vad man vill och känner för, och inte vad alla andra tycker är ett "äventyr".

Svar: Men vilket spännande jobb du har, och ovanligt! Även platsen du bor på låter ju som gjort för både små och stora äventyr :) Och det stämmer verkligen som du säger, var och en avgör själv vad som är ett äventyr!
Maria

skriven

Kommentera inlägget här :