Marias Memoarer - resor, foto, livet - Tasmania Day 1 - or the day I almost saw a platypus?

Tasmania Day 1 - or the day I almost saw a platypus?

15/02 2017, kl. 12.41

On the very first day of our Tassie adventure I was picked up at ten. It was raining at first but luckily the sun was shining again by lunchtime. We had our first delicious meal, a nice omelette, at Cornelian Bay near the pretty Boatsheds. It was nice walking along the Boatsheds Track, and the seashells at the shore were quite big I have to say! After lunch we left the city behind and headed to the Tasmanian countryside, it was so beautiful! We made a stop at a so called Men's shed and had a chat with some locals. Although this one was not funded by the government, that's why there is a question mark on the sign you can see in the picture in this blog post. Anyway, this gentleman (and his very cute dog Molly) was kind enough to show us around his land. There were a small pond were he has allegedly seen platypus from time to time. Our tour leader claims he saw one, twice. We suspect that he just made the whole thing up, but I guess we will never know for sure. That's why I call this day "the day I almost saw a platypus, question mark". After this it was already time to find a camping spot for the night. We eventually found one at a man made lake in Lake St Clair. The night was incredibly cold which caught me by surprise - I didn't expect that Australia could possibly be that chilly, in the middle of the summer..! Somehow I made it through, although double layers and the sleeping bag wasn't enough to completely warm me up during the night. Finally the second day got started and I let the sun rays warm up my frozen hands. After we got all our stuff packed together, the journey could continue...

Så blev jag upphämtad från hostellet av resesällskapet klockan tio och första dagen av roadtrip kunde starta. Det regnade en aning, så vädermässigt såg det inte så lovande ut. Vi började i alla fall med att storhandla mat inför den fem dagar långa resan och efter att vi kört en bit så klarnade det faktiskt upp och stundvis var det rentav soligt och ganska varmt under eftermiddagen.

Vid lunchtid stannade vi till vid Cornelian Bay i Hobart, där vi beundrade dessa fina båtlider som man kanske kunde säga är Tasmaniens version av Brighton Beach.

båtskjul i Hobart, Tasmanien / Boatsheds track in Hobart, Tasmania

Passa på att promenera Boatsheds Track om du har vägarna förbi, de små husen är hur gulliga som helst!

Här var det väldigt marint tema i blått, vitt och rött.

Även detta känns marint, fast lite mer nertonat i vitt med blåa detaljer.

large seashells at Cornelian Bay in Hobart, Tasmania

Stora snäckskal låg lite varstans.

the perfect lunch spot with campervan in Hobart - Cornelian Bay near the Boatsheds track

Första måltiden på gång, och i solsken dessutom, vilken bra vädertajming!

Lite godsaker i pannan som senare skulle hamna i en härlig omelett. Att laga mat med gas kändes så främmande för mig innan jag kom till Australien, men nu känns det helt normalt, då vi även har gasspisar i gemensamma köket i hostellet.

Men's shed on the countryside in Tasmania

Mätta i magarna lämnade vi staden och begav oss till landsbygden. Vår färdledare fick syn på skjulet ni ser på bilden ovan och tyckte vi skulle stanna till och prata lite med lokalbefolkningen. En "men's shed" är tydligen en form av statligt understödd liten samlingsplats för män, där de kan umgås, prata om saker, fixa grejer m.m. Dessutom kan unga möta äldre här för att lära sig olika färdigheter och om livet i allmänhet. Liknande men's sheds har länge varit del av den australiensiska kulturen, så roligt att det lever kvar ännu idag i en modernare form! Syftet med att understöda dessa ekonomiskt är att förbättra mäns mentala hälsa genom att skapa samlingsplatser där de även kan tala om svåra saker, fast utan press. Man kan lika gärna bara gå dit på en kopp kaffe och snacka skit, om man vill. Mera om detta koncept kan du läsa på Tasmanian Men's Shed Associations hemsida. Just denna men's shed har dock ännu inte beviljats understöd, därav frågetecknet på skylten. De hade även lite försäljning på plats, så vi köpte ett knippe färska, närodlade morötter.

Herremannen på bilden ovan var så vänlig att han erbjöd att visa runt oss på hans mark - han körde före och vi följde efter med vår campervan.

Getterna posade så snällt för att jag skulle få till denna landsbygdsbild.

Tasmanska landsbygden / Tasmanian countryside

Mannen hade även en bedårande hund vid namn Molly. Lite lustigt sammanträffande tycker jag, då min faster har en hund med samma namn, och som dessutom utseendemässigt påminner om just denna hund. Nu har jag två Molly-hundar i mitt hjärta! Tasmanien-Molly verkade njuta av att hänga med husse på bilfärd, och ännu roligare tyckte hon det var att få så mycket uppmärksamhet av oss tjejer.

landscape of tasmanian countryside / landskap på tasmanska landsbygden

Utsikt över tasmanska landsbygden, så vackert! Mannen visade oss även ett litet vattendrag där han nu som då brukar se näbbdjur (platypus). Vi tjejer fick aldrig syn på någon, men vår färdledare påstod minsann att han såg en, två gånger rentav. Jag fick aldrig på klart om han bara hittade på eller om han faktiskt såg en. Detta var med andra ord kanske dagen som jag nästan såg ett näbbdjur, med frågetecken inom parentes. Däremot såg vi vid ett annat tillfälle ett sött myrpiggsvin (echidna) vid vägrenen, och så såg jag en vithuvad häger (white-faced heron) vid Cornelia Bay. Då fick jag bocka av två till djur på listan. Jag samlar nämligen på att se så många vilda djurarter som möjligt under min Australienvistelse.

Efter denna lilla tur började det närma sig kvällen, så vårt nästa projekt var att hitta en lämplig campingplats. Vi hamnade till slut vid Lake St Clair, där det även fanns lite andra campare på plats. Det var ganska kallt vid det här laget och betydligt kallare skulle det bli innan natten var över..

De andra stannade uppe länge och drack goon (billigt lådvin), jag smuttade bara lite på det medan jag satt där och frös (lägerelden var inte till särskilt mycket hjälp den kvällen) och försökte njuta av den underbara stjärnhimlen men bestämde mig till slut för att krypa in i mitt tält och försöka få upp värmen i sovsäcken. Det gick halvbra, mina fötter var fortfarande frusna på morgonen trots dubbla lager kläder och jag hade inte fått mycket till sömn. Jag har ingen aning om hur kallt det egentligen var då jag hade noll kontakt med omvärlden och kunde därför inte kolla min väderapp. Men det kan inte ha varit särskilt många grader då jag på morgonen upptäckte att min andedräkt förvandlades till ånga i luften. Att man kan ha det så kallt i Australien, mitt i sommaren!

Hur som helst, det var bara att bita ihop och "suck it up", för vi var ute i vildmarken och då gör man det bästa av situationen helt enkelt.

Här posar jag och försöker se glad ut, fast jag mest kände mig frusen och hungrig.

Nåväl, på morgonen vaknade vi till regn igen (kallt OCH fuktigt måste ändå vara värsta kombinationen) och det tog en bra stund innan det klarnade upp så vi kunde packa ihop våra saker och fortsätta färden. Det var i alla fall underbart när solen tittade fram igen och kunde värma upp mina iskalla händer.

Cradle Mountain-Lake St Clair National Park, Tasmania

Denna sjö är konstgjord och det såg lite märkligt ut med trädstubbar som stack fram ur vattnet. Jag måste säga att jag inte riktigt kände någon kontakt med naturen här - antagligen just för att det inte var en naturlig sjö. Naturens själ förstörs kanske lite av att man manipulerar den, eller vad tror du?

Jag hittade i alla fall en vacker vild orkidé, underbart!

wild orchid in Tasmania / vild orkidé i Tasmanien

Efter en hård första natt bar det av mot nya äventyr. Fortsättning följer...

Taggar: Tasmania, Tasmanien;

Om mig

Marias Memoarer - resor, foto, livet

Tasmania Day 1 - or the day I almost saw a platypus?

Kommentarer :

Kommentera inlägget här :