Balkan tour - bortom skönhet & turistklyschor i Mostar

Jag har bloggat om Mostars mer polerade och vackra sida, de härliga marknadsstånden, de glänsande kullerstensgatorna, den ikoniska bron, smakupplevelser och arkitektur. Men ser man bara allt det där ljuvliga med staden så har man inte riktigt fattat grejen känner jag. Jag försöker i detta inlägg belysa ämnen som berör kriget och dagens situation, enligt vad jag läst mig till, upplevt själv och fått höra av lokalbefolkningen.
 
Bosnien och kanske i synnerhet städer som Mostar är ännu idag något av en sargad själ - krigets skador sitter inte bara kvar i husfasaderna utan i folks hjärtan. Konsekvenserna av kriget märks t.ex. i form av att kroater och bosniaker inte längre lever blandat såsom de gjorde förut, utan var och en håller sig på "egen" sida av bron. Jag uppfattar det inte som att det finns direkta motsättningar och arga känslor, utan mer som att det bara är tungt att konfronteras med den andra gruppen då båda sidor under kriget tvingats att vända sig mot varann. Människor som varit ens grannar och vänner skulle plötsligt behandlas som en fiende oavsett om man ville det eller inte. Enklast hålla sig till sitt och låta såren läka ett tag till. Jag hoppas ju att detta är något som med tiden luckras upp och att folken småningom känner sig redo att möta varann som på den gamla goda tiden igen.
 
Kriget
Bosnienkriget 1992-1995 var brutalt och fullständigt hänsynslöst, och krävde grovt räknat 100 000 människoliv, varav ungefär hälften var civila. En väldigt stor majoritet av de civila offren var bosniaker (bosniska muslimer), på gund av de etniska rensningarna i landet som främst riktades mot just muslimerna.
Man söker fortfarande de sista massgravarna av alla dessa människor som dödats i vad som var ett försök till folkmord, där det ibland gått så långt att i princip hela byabefolkningar mördats. En av de mest kända massmorden är Srebrenicamassakern, som anses vara det största folkmordet i Europa efter andra världskriget.
 
Den som vill veta mera om Bosnien och Hercegovinas historia får läsa på egen hand. Och det rekommenderar jag verkligen om du inte redan är insatt, för jag får ju nästan skämmas över hur lite jag egentligen visste om Jugoslavienkrigen innan jag började planera denna resa. Pratade vi ens om det i skolan? Jag minns inte.
 
ruiner och stari most-bron i Mostar

Stari Most, den skadade folksjälen
Bron Stari Most må ha återuppbyggts efter att den bombades sönder under kriget, men tyvärr enar den inte folken så som den gjort före kriget. Den gamla bron var en del av Mostars själ och den försvann när den förstördes. Trots att staden nu är delad så lär det i alla fall vara så att en stor del av kroatiska befolkningen handlar på den muslimska sidan eftersom det är billigare där. Så kanske livet kan normaliseras igen efter ytterligare något generationsskifte, kanske rentav blandäktenskap kan bli vanligare igen såsom det var tidigare. Om landet befrias från nya konflikter så tror jag faktiskt det kan bli bra till slut.
 
Nedan följer ett par bilder från bilfärden mellan Montenegro och Mostar. Även Montenegro hade ju varit med om krig, men de drabbades inte lika hårt som en del andra balkanländer och eftersviterna var inte alls synliga (vad jag kunde se) så som i Bosnien. Den bosniska landsbygden var vacker och rofylld, med dels söta små hus och gårdar, dels en del övergivna, till synes krigsskadade byggnader. Man ska inte bege sig i berg och vildmark om man inte känner till trakterna eller följer trygga stigar, för än idag finns det ett okänt antal odetonerade minor runt om i landet. Bäst att ta till en guide om man vill vandra i landet med andra ord.
Bosnia and Herzegovina - countryside and landscapes
Bosniens landsbygd
Bortom de vackra och finslipade turiststråken inne i Mostar kan det se ut som nedan. Enkelt och rustikt, vilket har sin egna charm. Detta är på den västra sidan av floden där kroater bor.
gator och kvarter i Mostar på västra sidan
katter i Mostar, Bosnien
Balkankatter
Som i alla balkanländer finns det även här katter som jag antar är delvis hemlösa. Mor och avkommor både på bilden ovan och nedan kan man ana sig till. Speciellt den ovan, lika som bär! Men charmiga är de oavsett, och jag såg tack och lov inga katter som såg ut att direkt lida, så kanske ortsborna är rätt så bra på att förse de små liven med mat och vatten. Kattmamman nedan såg möjligtvis lite sliten ut, det är ju inte alltid lätt att vara en mor.
Cats in Mostar, Bosnian - balkan cats
Nedan två trötta kissemissar. Lyckligt ovetande om vad som pågick här för drygt ett par decennier sedan.
balkankatter i Bosnien och Hercegovina
muslimsk gammal gravplats i Mostar
En till synes uråldrig gravplats intill en moské.
 
Don´t forget 93 sign / skylt, Mostar war
Det finns åtminstone ett par såna här Don´t Forget-stenar i staden, till minne av kriget och förstörelse av bron. Det ska även finnas en inskription någonstans som lyder "Don’t forget but forgive forever". Väldigt fint och fredsbejakande tycker jag.
 
minne från kriget i Bosnien: ruiner från bombat hus i Mostar
Det sägs att 95% av staden låg i ruiner efter kriget. Inte undra på att man ännu inte haft möjlighet att bygga upp hela staden på nytt.
 
Flyktingar och krigsbarnen
Jag har förstått att detta krig gav upphov till över två miljoner flyktingar. Av guiden jag umgicks med en dag fick jag veta att Italien (och kanske även andra länder?) tog emot krigsbarn som placerades i fosterfamiljer under krigets gång, precis så som man i tiderna skickade finländska barn till Sverige som fick bo hos svenska familjer tills situationen i hemlandet var tryggt igen. Faktiskt så visade det sig att det italienska par som också var med på den guidade turen hörde till dem som tagit emot barn från Bosnien. En del av deras resa de gjorde nu var för att hälsa på den nu vuxna kvinnan som alltid velat hålla kontakt med sina fosterföräldrar även efter att hon kunde åka hem till sin egna familj. En så vacker historia. De tyckte det var fint att höra att ett likadant system även funnit mellan Finland och Sverige. Guiden sa det aldrig själv, men eftersom han själv bott i Italien så länge att han fått dubbelt medborgarskap så började jag i efterhand undra om inte han också från början varit ett krigsbarn i Italien. Det är så mycket som jag borde ha frågat honom, men inte tänkte på just då när jag hade chansen...
gravgård, skotthål och ruiner i Mostar, Bosnien
En massa gravar, alla som är begravda här dog 1994. I bakgrunden en bombskadad byggnad och på bilden till höger en moské med skotthål.
 
Mostar war street art and War and Genocide Museum
Krig och folkmordsmuseum
Street art, och post it-lappar med hälsningar från besökare i War and Genocide-museet. Det fanns ett helt rum full med dessa lappar, och i samma rum fanns en stor tv-skärm där jag satt länge och kollade på videor från när bron kollapsade, och om människors personliga historier och minnen från kriget. Hela museet är riktigt besöksvärt och ett måste om man har tid över. Jag vet inte hur länge jag var här inne, men minst ett par timmar blev det nog. Det är mest fokus på personliga historier och livsöden. Fakta är ju så lätt att googla sig fram till på egen hand.
 
ruiner och skadade fasader från kriget i Mostar, Bosnien
Fattigdom och arbetslöshet, vad händer med den yngre befolkningen?
Fattigdomen och arbetslösheten är också ett problem i Bosnien. Det ser man dels på en del av människorna (ofta barn) som tigger och söker mat i sopcontainrar men även på det faktum att det fortfarande står kvar så många husruiner och skadade husfasader från kriget som det inte finns resurser till att återuppbygga. Det är säkert svårt för folket att hela ordentligt när man i vardagen och i sina omgivningar ständigt påminns om det som varit. Kanske folk klarar sig lite bättre ekonomiskt  i Mostar som antagligen har rätt så bra intäkter från turismen under högsäsong. Under lågsäsong måste det ändå vara lite svårare, sommarhalvårets intäkter kanske ska räcka under hela året och har man tur kanske man hittar något tillfälligt att syssla med under vintern? Speciellt bland unga vuxna är arbetslösheten hög, det råder en sorts initiativlöshet och handlingsförlamning bland många, på grund av uppgivenhet kan jag tänka mig. Men visst träffade jag även på dem som skapat sig sina egna jobb, t.ex. min guide som tillika är manager för företaget.

Utanför moskén stannar jag och pratar en stund med ett par väldigt trevliga män i ungefär min ålder. De tyckte det var ett roligt sammanträffande att jag var från Finland, för de hade någon dag tidigare diskuterat hur finländarna så modigt kämpat mot Ryssland i tiderna. En av killarna har ett litet souvenirstånd på moskéns innergård och jag hade trevliga pratstunder med honom vid flera tillfällen. Han berättade lite om fattigdomen i landet och om hur svårt det är för bosnier att flytta utomlands för att söka ett bättre liv när de ännu inte hör till EU, men hur han samtidigt känner att han är skyldig att stanna kvar för att återuppbygga sitt land efter alla uppoffringar som tidigare generationer fått göra under kriget. Jag inser senare att han, 29 år gammal, är gammal nog att ha små minnesfragment av kriget. 
 
Och jag önskar att jag hade fått fler djupa pratstunder med lokalbefolkningen. Men det är ett tungt ämne och inget man som turist ska förvänta sig att människor ska vilja prata om. Men om man har turen att träffa någon som öppnar sig frivilligt så ska man vara tacksam för det tillfället.
 
Mostar - Neretvafloden och moskéer
 
En underbar stad med en mörk historia
Nu kanske detta inlägg ger ett väldigt deprimerat intryck av Mostar, men så är det absolut inte. Av de balkanländer jag besökt var det här som jag träffade de trevligaste och varmaste människorna, och det är inte som att man går omkring med gråten i halsen när man går omkring i staden (ok, kanske i museet), utan jag kände mer att det är en oerhört vacker stad med en sorglig historia. En stad som någonstans funnit en vag framtidstro och är på väg åt rätt håll. Den behöver bara lite mer tid för att hela de sista sårskorporna, och bättre ekonomiska förutsättningar.
Taggar: Balkan trip, Bosnien och Hercegovina, dark tourism, soloresenär;

Balkan tour - rundtur i det hjärtformade landet

En av mina dagar i Bosnien och Hercegovina (på engelska ofta omnämnt som the heart-shaped country) spenderades på en guidad rundtur till lite olika platser inte så långt från Mostar. Till skillnad från den maffiga 12-timmars turen jag gjorde i Montenegro så gick denna bara på kanske 7 timmar, vilket egentligen är en mer lämplig längd då man inte behöver stupa utmattad i säng efteråt utan kanske hinner och orkar göra lite annat också.
 
Jag höll nästan på att bli bortglömd på grund av att bokningen skedde via e-post då det skett lite missförstånd vid första bokningen, och då hade man helt enkelt missat att skriva in mig i bokningssystemet manuellt. Men jag ringde kontaktpersonens nummer när jag märkte att ingen väntade på mig vid träffpunkten och så svängde guiden såklart tillbaka till Mostar för att plocka upp mig. Ingen skada skedd. Guiden var en trevlig familjefar, gissningsvis i min ålder eller lite äldre, som även bott många år i Italien. Det råkade sig så att jag delade dagens guidade tur med ett gulligt italienskt par i övre medelålder så det blev guidning på turvis engelska, turvis italienska. Jag förstår ju själv lite italienska, men det var såklart bra att även få informationen på engelska som bekräftelse på att jag faktiskt förstått vad det var han berättade. Det var en trevlig dag och mysigt att åka på guidade turer i så små grupper, men ändå för ett riktigt sjysst pris på 35 euro per person.
Men nu över till sevärdheterna som vi fick bekanta oss med under dagens lopp.
 
Blagaj, inte bara en plats för fotografering
Före turen hade jag inga särskilda förväntningar alls av den lilla kasaban (bystaden). Hade fått för mig att det mest var en trevlig plats att ta foto för att sedan söka sig vidare. Men ännu mer intressant än den klassiska fotovyn var ändå själva Dervischklostret som jag sett på så många bilder.
 
Dervisch är en mystisk-religiös orden som är en särskild riktning inom Islam. Utomstående får inte veta så mycket om deras regler och ceremonier, men vår guide hade ändå en del att berätta under vår guidade rundtur inne i klostret. Till skillnad från de moskéer och andra muslimska helgedomar jag besökt så behöver även icke-muslimska kvinnor täcka sitt hår här. Det finns kläder och sjalar som man får låna.
 
dervischklostret Blagaj i Bosnien och Hercegovina - sevärdheter nära Mostar
När man ändå är här så måste man ju ta den typiska bilden också. Färgen på vattnet i Bunafloden är vackert turkos och klart. Höga klippor sträcker sig mot himlen och det vackra klostret i osmansk och medelhavsstil är trevligt för ögat. Eftersom vi åkte hit redan från morgonen så fanns det bara ett fåtal andra turister på plats.
 
islamic culture and architecture Bosnia - Blagaj monastery
Tillbaka inne i klostret, där vi fick besöka några olika rum och ta del av visdomar och tankarna bakom arkitektur och inredning. Jag tyckte det var fint att dervischerna kan läsa Koranen på sitt eget modersmål, något som vad jag har förstått inte är möjligt i en del länder. Taket i rummet ovan var oerhört vackert utsmyckat. Guiden berättade något om solen och månen. Kanske hade det något med skapelseberättelsen att göra. De många fönstren hade att göra med maximalt ljusinsläpp - ljus som är en viktig källa till livet och kunskapen.
 
dervischkloster - religion, arkitektur och visdomar - sevärt nära Mostar i Bosnien
Ovan till höger står jag i något som har formen av en kista. Detta ska påminna om att när vi är döda hamnar vi alla i samma jord, så det är nu man ska fundera kring vad för sorts liv man vill leva och hurudan person man vill vara. Vad är viktigt på riktigt? Vem bryr sig om status i slutändan? Om man inte använder denna status till att göra gott för omvärlden förstås, men det gör ju människor med makt sällan.
 
islamic sightseeing in Bosnia near Mostar - Blagaj
Dervischernas källa till kunskap och visdom står på rad i en bokhylla. 
 
Blagaj dervisch monastery - Bosnia
Klostrets innergård med vackra blommande träd och annan växtlighet. Nedan till vänster ser man ingången till den underjordiska Bunakällan.
Blagaj, sevärt i Bosnien
Så efter den guidade turen och en stund av fri rundvandring körde vi vidare mot nästa mål, denna gång med kristna förtecken.
 
Kyrka med färgglad interiör
Žitomislić är ett serbisk-ortodoxt kloster, där vi egentligen bara gjorde ett kortare stopp för att besöka kyrkan. Från utsidan kan man tycka att det inte är något särskilt, men här fick jag igen bli positivt överraskad när jag steg in i byggnaden. Guiden berättade om kyrkans historia och om de olika målningarna som pryder både väggar och tak. Eftersom jag älskar allt som är färgglatt så blev jag såklart förtjust i denna plats.
 
serbisk-ortodoxa kyrkan zitomislici, Bosnien och Hercegovina
zitomislici - kyrka med färgglada målningar, Bosnien (nära Mostar)
 
Vandra nerför historiska byn Počitelj
Dagens tredje stopp går till byn känd för sin osmanska arkitektur från 1500- och 1600-talen. Orten antas dock härstamma från 1400-tal, mycket möjligt ännu tidigare. Byn blev svårt bombad under Bosniska kriget. Dessutom blev islamisk konst förstörd och många dödades eller togs till koncentrationsläger. En brutal händelse, nästan ofattbart att sådant hänt i Europa i modern tid. 
 
Vi blev skjutsade upp till toppen av byn och efter en kort introduktion om byns historia fick vi på egen hand påbörja promenaden ner till byns fot. 
 
sevärt nära Mostar, Bosnien och Hercegovina - historiska byn Pocitelj
Gamla stadsmurar och hus som slingrar sig nerför kullen.
 
byn Pocitelj i Bosnien
Längs med vägen hittar man några försäljare som säljer bl.a. juice och andra produkter av lokala frukter.
Vi kan inte låta bli att också utforska ruinerna av citadellet lite snabbt och njuta av utsikten därifrån.
Bosnien och Hercegovina, citadellet / borgen i byn Pocitelj
Bosnia and Herzegovina - view from top of citadel in village of Pocitelj
Vy över Neretvafloden och en moské en bit längre ner.
 
små gator i den gamla byn Pocitelj, Bosnien och Hercegovina
Genom gator med försäljare som försöker truga på oss souvenirer. En liten hund sitter och vaktar ett av souvenirstånden.
 
Den försvunna plånboken
Eftersom vi hade en stund över efter denna promenad slog vi oss ner på ett café för att dricka något svalkande. Det var här som mitt italienska sällskap insåg att mannen hade blivit av med sin plånbok där alla hans viktiga dokument finns. De letar febrilt och inser att nu får de börja leta. Mannen beger sig tillbaka hela vägen som vi tidigare promenerat medans vi väntar på cafét, de visste så mycket som att han senast plockat fram sin plånbok när de köpte granatäpplejuice nära vandringens början, så den kunde eventuellt ligga någonstans där. En lite olustig känsla lägrade sig, det är ju oerhört trist när sådana saker känner och man kan ju inte låta bli att känna medlidande. Han kommer tillbaka, tomhänt. Nu hade även vår guide dykt upp för att hämta oss, så han började ringa polisen, ambassader m.m. och hjälpa till med sökandet, fortfarande utan resultat. Kvinnan bad mig om ursäkt många gånger fast jag försökte förklara att all väntan inte alls var något besvär för mig, det är ju inte jag som blivit av med värdefulla saker och jag hade då verkligen inte bråttom någonstans. Jag tyckte ju bara så oerhört synd om dem och höll tummarna hårt för att de skulle återfinna plånboken. Vi blev småningom tvungna att fortsätta vår tur för att inte missa den sista besökspunkten och det viktigaste hade ju blivit gjort - händelsen var polisanmäld och betalkorten hade spärrats, resten går att lösa senare. Föreställ er sen glädjeruset i bilen när vi kort därpå fick ett telefonsamtal om att någon fört plånboken till en restaurang i Pocitelj. Jag undrar om jag inte kände mig nästan lika lättad som det italienska paret. Kvinnan bad fortfarande om ursäkt för allt besvär och jag fortsatte att försäkra henne om att jag bara är så tacksam för att allt ordnade sig. Pengarna fanns ju inte kvar i plånboken, men allt annat av värde var tack och lov orört. 
 
På väldigt gott humör körde vi så vidare till en av Bosniens kanske allra mest kända sevärdheter, de berömda vattenfallen.
Sevärdheter i Bosnien nära Mostar - Pocitelj och Kravica vattenfall
 
Kravica, en uppfriskande pärla i Balkan
Kravice vattenfall (egentligen Kravica) är oerhört omtyckt och en av de vackraste naturområdena i landet. Fallen är nästan 30 meter höga och det kristallklara vattnet simvänligt. Här hade vi ett par timmar på oss, vilket verkligen behövdes om man ville hinna ta ett kort dopp och även äta en lätt lunch. Med tanke på folkmängden tog det nämligen sin goda stund att få en dricka och sandwich serverad. Inte var de ivriga att ta betalt heller.
 
Nå det är ju bara att konstatera att man inte vill vara här på eftermiddagen så pass nära högsäsongen, för även om det är en riktigt vacker plats så är det ingen riktig njutning med alla dessa halvnakna människor som trängs. Hur som helst, det var riktigt skönt med ett dopp i vattnet som verkligen var i det kallare laget. När vi satt vid en av serveringarna vid ett bord närmast vattnet kunde vi emellanåt känna av svalkande vattendroppar som vinden för med sig från vattenfallen. Skönt.
kravica waterfalls cascades, bosnia and herzegovina
Så jag har fått se och uppleva lite av varje denna dag kan man säga. Tillbaka i Mostar tog jag ett hjärtligt farväl av mitt resesällskap för dagen och så fick resten av dagen spenderas i staden i maklig takt.
 
Har du varit i Bosnien och Hercegovina? Var har du varit i så fall?
Taggar: Balkan trip, Bosnien och Hercegovina, balkan, restips, semester, sommarresa;

Balkan tour - Mostar från den ljuva sidan

Eftersom jag fick lite dålig smak av buss på Balkan efter pärsen med att ta sig från Dubrovnik till Kotor så valde jag att betala lite mer och åka vidare till Mostar med transfer istället. Kostade 30 euro vilket kändes överkomligt pga att det ändå är en flera timmar lång färd, men ändå snabbare än att åka med de inte helt pålitliga bussarna. Väl framme promenerade jag till mitt mysiga guest house som ligger alldeles nära marknaden och den ikoniska bron, väntade på incheckning och så efter en stunds vila gav jag mig ut på en första upptäcktsfärd i staden.
 
Förutom att det är en av Bosnien och Hercegovinas mest kända turistorter är staden även känd för hårda strider under Bosnienkriget. Denna mörka sida av Bosniens och Mostars historia och nutida avtryck kommer jag gå in på mer i ett annat inlägg, för jag vill nu fokusera på allt det fina med staden.
I Mostar kan man njuta av en del vacker gammal arkitektur i bl.a. osmansk stil samt den välkända bron Stari most som rekonstruerades efter att den totalförstörts under kriget. Marknaderna med sina kullerstensgator är ljuvliga om än väldigt turistiska, och maten är god med sin kulinariska mix av österländskt och västerländskt. Jag rekommenderar definitivt åtminstone en övernattning här för att ta in staden på ett sätt man inte hinner genom en snabbvisit på bara några timmar.
 
Mostar från sin ljuva sida alltså:
 
att göra i Mostar, Bosnien - besök marknaden Old Bazar Kujundziluk
Som att vara utanför Europa, fast ändå inte. Jag såg rätt många heltäckta kvinnor i staden, men gissar att de var turister, för jag har förstått att majoriteten av muslimer i Bosnien har en mer västerländsk-liberal världsbild.
 
Jag rekommenderar att man undviker högklackat kring marknaderna som finns på bägge sidor av bron. För kullerstenarna är de kanske mest svårpromenerade som jag stött på, och dessutom ganska hala. Skynda långsamt, och ha gärna lite bättre skor eller sandaler. På marknaderna hittar man krimskrams och handgjorda kopparföremål, mattor och sjalar, orientaliska lampor och kaffe- och teserviser i bosnisk-turkisk stil. Eftersom jag reste med enbart handbagage nöjde jag mig med lite vackra kopparsmycken.
 
marknader och bazaarer i Mostar, Bosnien och Hercegovina
souvenirer och hantverk på Mostars marknader, Bosnien och Hercegovina
Det är kring och över 30 grader, den varmaste dagen tror jag det var kring 35. Kunde ändå vara ännu högre temperaturer sommartid, och dessutom var det rätt så blåsigt de dagar jag var där så jag hade tur med vädret kan man säga tack vare de fläktande vindarna.
 
Mostar sevärt: marknader, floden Neretva och Stari most-bron
Jag var förstås redan första dagen tvungen att kolla in Stari most, stadens absolut största turistattraktion, och även stadens själ. Den korsar Neretva-floden som delar staden i två halvor, både fysiskt och i efterkrigstid även vad gäller folkgrupper. Men mer om detta i ett annat inlägg.
Bron förstördes som sagt under kriget, närmare bestämt år 1993. Den nya bron som man kan se idag invigdes 2004. Den ursprungliga bron var från mitten av 1500-talet. 
 
Jag rekommenderar att se bron från lite olika utsiktspunkter, t.ex. platån eller sandbankerna nedanför bron och från närliggande bron Lučki most. Även från andra sidan bron kan man beundra vyn. Spektaklet med att slå vad om mannen på toppen av bron kommer att dyka ner i floden eller ej tycker jag är rent ut sagt löjligt. Farligt är det också. Men ett dyk fick jag bevittna i alla fall.
 
Stari most, Mostar - största sevärdheterna i Bosnien och Hercegovina
Floden i sig är också vacker, omgiven av lummig grönska och kantad med minareter och andra byggnader. Bergen höjer sig över horisonten, Mostar är ju belägen i en dalgång.
vy över Neretva floden och moskéer
Nedan ett par bilder vid själva ingången till bron. Två hundar har hittat en svalkande sovplats. Bron sluttar mer än jag hade förväntat mig, och stenarna är väldigt hala, så med mina halkiga sandaler var det inte direkt ett nöje att promenera över den. Men det kändes som den naturliga rutten när man skulle ta sig från en sida till en annan, så jag korsade ändå bron några gånger under vistelsen. Jag höll i metallräcket samtidigt som jag liksom gled mellan "fartguppen". Måste ha sett lite knäppt ut.
bosnisk arkitektur, Mostar / ikonisk bro och sovande hundar
Lite härlig arkitektur följer nedan:
bosnian architecture in Mostar
colourful buildings in Mostar, Bosnia
Husen ser för det mesta ganska traditionella ut, men en del byggnader har även piffats upp med glada färger.
 
Vi fortsätter med ett par bilder tagna inuti Koski Mehmed Pasha-moskén. Man bör förstås tänka på klädkoden här, men den var inte fullt lika strikt som i andra muslimska helgedomar jag besökt. Det var helt ok för mig att gå in dit med kortärmad t-shirt och hellång kjol men med slits som gick till knäna och delvis blottar vaderna. Väldigt vackra detaljer, och om man vågar sig uppför den snäva spiraltrappan kan man även ta del av utsikten uppifrån minareten. Själv avstod jag. De tar ett inträde på några euro, vill man dessutom upp till minareten ska man välja den dyrare biljetten.
moské i Mostar, Bosnien och Hercegovina: Koski Mehmed Pasha Mosque
 
Jag kollade även in Kriva Cuprija ("Crooked Bridge") - en mindre version av, och även något äldre än Stari most (före kriget). Denna bro klarade sig relativt oskadd från kriget, men däremot blev den bortsköljd av en översvämning år 2000, så även denna har man fått återuppbygga i modern tid.
Kriva Cuprija, Mostar, Bosnia and Herzegovina
Mostar, Bosnia and Herzegovina, Balkans
 
Över till mat och dryck. Som med allt annat var maten här helt klart mer prisvärd än i de andra balkanstäderna jag besökt under resan. Man behöver inte betala många euro för en måltid. Faktum är att många ställen faktiskt rentav accepterar valutan euro, vid sidan om bosniska mark. Främst använde jag lokal valuta, men jag passade även på att spendera mina sista euroslantar från dagarna i Montenegro.
kulinariskt och mat i Mostar, Bosnien: Klepe
Ett par traditionella rätter jag testade var t.ex. klepe (köttfärsdumplings med vitlökssås) på en restaurang som kändes rätt så lyxig trots enligt finländska mått väldigt låga priser. Gott, men vitlökssåsen var lite väl kraftig till och med för mig som älskar vitlök. Jag tror att jag nu två månader senare fortfarande är immun mot vampyrer.
 
En lite mer lättsmält smakupplevelse är burek, en filodegsgrej oftast fylld med köttfärs. Passar bra som en lätt lunch tycker jag. 
mat och dryck i Bosnien och Hercegovina - traditionellt bosniskt kaffe och burek
I dryckesväg testade jag bosniskt kaffe med sin märkligt krämiga konsistens, bittra smak och kaffesumpiga sluteffekt. Jag skulle ha skippat den sista klunken, det var nog inte meningen man skulle dricka den... Eller så är det bara jag som inte greppat konsten att dricka just bosniskt kaffe. En intressant och trevlig upplevelse i alla fall.
Vill man istället ha te så är det turkiskt te man ska beställa. Gärna tillsammans med en saftig fikonkaka. Oavsett vilken av dryckerna man väljer, så ska de avnjutas i lugn och ro.
mat och dryck i Bosnien (Mostar) - turkiskt te och fikonkaka
 
 Har du varit i Mostar eller någon annanstans i Bosnien?