Senaste tiden i bilder

Jag har haft väldigt dåligt med tid över till bloggen de senaste veckorna, och så ska jag dessutom iväg till Prag imorgon, så då är det på Instagram som uppdateringarna sker. Möjligtvis dyker det upp ett förinställt inlägg även under resans gång, om jag hinner svarva ihop ett. Om inte, så är det hos @mariasmemoarer som det händer saker de närmsta dagarna!
 
Idag tänkte jag berätta kort om hur senaste tiden varit hos mig. I mars blev jag färdig med praktiken på daghemmet, vilket var skönt efter en mycket intensiv period då jag dessutom hade mitt ordinarie jobb att sköta. Men jag har förstås också hunnit med trevligheter som ni ser på bilderna nedan; hälsat på barndomsvän och hennes katter i Petalax, klippt håret och köpt mig en kaffeplanta och världens finaste kruka helt i min smak, varit artistisk tillsammans med mina kusiner men även skaffat hem ett litet akvarellkit och testat måla lite på egen hand. Verkligen rofyllt om än jag inte hunnit måla så mycket än. Kan du gissa vilken stad jag avbildat?
Jag har även inventerat bland mina tröjor och kontasterat att jag gillar färg, myst med katter hos både mamma och pappa, varit ett par gånger på välbehövlig massage, fotat vårblommor och njutit av den fantastiska värme vi nyligen haft i ett par dagar, samt varit på en arbetskamrats 30-årsfest som var riktigt lyckad och rolig!
 
Hur har din vår varit hittills?
 
Taggar: personligt, vår;

Notre-Dame, inte bara en byggnad

De flesta vet säkert vid det här laget att Notre Dame nästan helt förstörts i en brand. Och de flesta tycker nog det är hemskt att se bilder och livesändningar från händelseförloppet. Kanske finns det också enstaka människor som tycker "men det är ju bara en byggnad trots allt".
 
DXR / Daniel Vorndran [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons
 
Men det är inte en byggnad, det är en kulturskatt som är ovärderlig, ett minne från mänsklighetens historia - lite som ett barndomsfoto från fotoalbumet. En av de få saker som ej kan ersättas vid en husbrand, om man inte gjort backup på bilderna vill säga. Tänk dig att Notre-Dam är ett gammalt fotoalbum och världen är huset. Jag har ingen särskild relation till byggnaden i fråga och jag är inte katolik, men ändå kände jag en klump i magen när kyrktornet rasade ihop. Lite på samma sätt som jag nästan vill gråta över de kulturhistoriska minnen som gått förlorade i t.ex. Syrienkriget.
 
Det finns väl viss möjlighet att återställa dessa förlorade konstruktioner på nytt, men kommer de ha samma känsla igen?
 
Je suis désolé
 
Vad känner du för Notre-Dame? Finns det någon annan historisk konstruktion/plats som förstörts och som du sörjde på något sätt? 
Taggar: notre-dame;

Det börjar våras?

 
Jag skulle blogga om Australien, men så blev jag så vårpirrig då regnmolnen plötsligt skingrades och solen kikade fram. Jag kunde förstås inte låta bli att ta en promenad för att lufta mitt nattskiftströtta ansikte.
 
Och idag kände jag verkligen att det är vår i luften på riktigt, för första gången i år. Fastän jag ju vet att det där bakslaget säkert kommer innan vintern är över helt. I Finland kallar vi fenomenet för "takatalvi" - översatt ungefär bakvinter. Det syftar såklart inte på bakändan, utan på att vintern kommer tillbaka när man trott att den är över för säsongen.
 
Jag insåg under promenaden att jag har varit så fullt upptagen med jobb och studier på sistone att jag knappt ens hunnit se mig om på sistone - när började t.ex. havsisarna smälta? Idag gick jag just till havet och blev förtjust då jag äntligen fick se vatten istället för is. Jag har varit rätt insnöad i tankarna men nu vaknade jag tydligen lagom till vårsolen.
 
Nå, idag bryr jag mig inte om ifall det kommer snöa igen nästa vecka, så här listar jag dagens vårtecken:
• svanarna har anlänt (jag har inte sett dem själv, men folk säger så)
• snön och isen smälter i rasande fart
• solen är stark och det regnar istället för snöar
• jag tror att idag är årets hittills varmaste dag med rätt så många plusgrader
• videkissarna blommar för fullt - jag tog in ett knippe då jag antar att de är utblommade till påsken
• fiskmåsarna skriker
• jag kan känna doften av smältande bar mark
 
Ett mindre trevligt vårtecken: allt som gömts i snön kommer upp i tö... Som tur är kom jag ihåg att ta med en liten soppåse som jag lyckades fylla åtminstone till hälften. Plastpåse med i fickan ska jag börja ha som vana framöver, för det är ju omöjligt att gå någonstans utan att hitta skräp på marken. Vem är med mig?
 
Vilka vårtecken har du noterat hittills?
Taggar: vår;