Marias Memoarer - resor, foto, livet

Jag är en såndär som älskar makrofotografering och att fånga små detaljer på bild. Speciellt småkryp tycker jag är roligt, då man genom bilderna kan studera dem på ett sätt som man kanske inte hade gjort annars. Bli inte förvånade om ni ser mig kräla på marken med kameran i högsta hugg med andra ord. Denna typ av fotografering kan tydligen också hjälpa till att övervinna rädslor. Jag är inte alls rädd för de flesta insekter, men getingar är något jag alltid har haft obehag för och varit nästan fobiskt rädd för.

 

En kväll gav jag mig ut på en liten fototur och jag höll på att vända på klacken när jag såg att de halvt uttorkade tistelblommorna invaderats av getingar. Seriöst, de satt överallt. Men något fick mig att släppa rädslan, för de var ganska slöa och obrydda och jag såg min chans att fånga otäckingarna på bild. De brydde sig inte ett dugg om att jag kom nära med kameran utan de fokuserade bara på sina tistlar. Emellanåt blev det nästan fight när det var två getingar som hamnade på samma blomma. Eftersom jag var så nära och dessutom zoomat en del såg det så läskigt ut att jag ryggade undan av att se getingarna ryka ihop på det sättet, men jag samlade nytt mod och smög mig inpå igen efter att de löst sina interna konflikter.

 

Nu i dagarna har jag även plockat hallon omgiven av getingar, och det är ganska otroligt att jag faktiskt haft nerver till att göra det! Jag tror något hände i och med den där fotorundan. Dock fick jag häromdagen nog med hallonplockandet efter att ha varit nära att ta tag i en geting istället för hallonet flera gånger. Så pass mycket närkontakt vill jag nog inte ha ändå... Tack och lov verkade dessa små djävulsverk inte ens lägga märke till mig i hallonbuskarna, för det enda de brydde sig om var att just äta hallon. De beter sig lite okaraktäristiskt i år måste jag säga. I normala fall brukar de surra runt mig och försöka sätta sig i mitt ansikte.

 

Nåja, jag har plockat ihop lite foton på diverse småkryp som jag fotat i sommar, däribland ett par getingar och en bronsglittrig skalbagge av något slag. Är du fascinerad av småkryp, eller är du rädd för dem? Ifall du är en fobiker, tar du dig an utmaningen att betrakta dessa bilder trots att det känns obehagligt? För egen del är det som sagt främst getingar jag har haft problem med, och jag måste säga att det ibland ryser i mig när jag tittar på mina getingbilder.